Give me!

Varför har jag turen att ha fått ett så otroligt bra jobb? Vi ska inte tala om arbetskamraterna, jag bara skrattar när jag tänker på hur många roliga stunder vi haft och jag kan verkligen inte inse att det snart är slut. Idag kom det in en karl på sisådär 35 år som charmerade oss totalt och det pinsammaste var att han märkte hur vi stod och skrattade åt allt han sa, hur vi blev röda i ansiktet och hur hjälpsamma vi plötsligt blev när det handlade om att ta bort larm och etiketter som satt på de kläder han hade på sig. Inte nog med att han var jäkligt charmerande, såg bra ut, hade en härlig norrländsk dialekt och luktade gott, han hade gott om pengar också. Han skulle på U2, VIP, och han skulle bjuda med sig en herrans massa folk. Dessutom kom han bara in och köpte det som vi gav honom, det är en ritkig man det. Varför kan inte alla män vara såhär?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0